Det här med sorg är underligt. Ibland finns den inte där, ibland är den så nära inpå att det värker i hjärtat. Ibland kommer känslorna och tårarna utan att man själv är beredd på det. Jag tänker inte längre på årsdagen när mamma gick bort, det känns inte längre som ev avgrund. Däremot är det de små sakerna som gör att sorgen slår tillbaka med full kraft. En sång, en blomma, en doft eller ett minne. Samtidigt är jag så lyckligt lottad. Jag har underbara barn med världens mest underbara man, jag har ett jobb med underbara kollegor och tak över huvudet. Och goda vänner som skänker skratt och kramar.
Tittar ut genom fönstret och ser snön snöa nästan vågrätt... Jag vill ha vår och sommar nu. Jag är över vintern nu. Ge. Mig. Sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar