Återigen VAB

Hemma idag med dotran. Hon var väldigt slö igår, ville inte äta och hade ingen bra dag helt enkelt. Parvel hämtade hem henne och vi bestämde att hon skulle få vara hemma idag med för att vila upp sig. Idag är hon sig själv igen. Vi var dock fundersamma på om hon och lillebror har allergi så jag ringde vårdcentralen idag när jag ändå var hemma och fick en tid. De tog ett blodprov på Fröken Bestämd, men på Lilleman kan de inte göra något än. Han är helt enkelt för liten. Provsvaren kommer nästa vecka, fått medicin att prova tills vidare. Tanken var att Lilleman skulle tillbaka till förskolan men han somnade i bilen och då var det lika bra att han fick vara hemma med oss.

Jag trivs för övrigt riktigt bra på jobbet. Jag arbetar med ämnen jag riktigt gillar och är genuint intresserad av samtidigt som jag har en underbar kollega och härliga elever. Det är skönt att några gånger per dag diskutera pedagogiska frågor och visioner ihop med min kollega. Jag tror att hösten kommer bli riktigt rolig, även om det inte är helt klart ännu vilka ämnen jag har. Ska dock gå till kollegan som lägger schema och be om en tjuvtitt bara för att ha någonting att gå efter. Det blir en hel del planerande, det blir ju minst två kurser som ska planeras. Tack och lov har kollegan jag vikarierar för varit så snäll att hon lånat ut pärmar, planeringar och andra bra-att-ha-saker till mig.

Urkul

Igår var det ju Urkul i Ånge som anordnades av "mina" elever. Och jag var ju där som ansvarig lärare. Sådana dagar är det lätt att vara lärare. Solen sken, allt funkade, barnen var glada och de vuxna med. Sommaren är ju här, eller var här. Idag verkar det inte riktigt vara sommar, kanske kommer. Hoppas den kommer. Tycker vi förtjänar lite sommarväder efter denna vinter och framför allt all blåst.

Idag står gräsklipparäventyr på schemat. Vi har bestämt oss för att införskaffa en åkgräsklippare, att det tar en hel dag för att klippa annars var en stor del i beslutet. Ska även försöka införskaffa arbetskläder åt framför allt dottern. Vi har lovat henne en längre tid nu. Städning står också på schemat. Jag känner hur jag hoppar av glädje...INTE. Kan inte någon locka med något annat roligare eller kan vi inte få vinna massa pengar så jag får råd att anställa någon för detta ändamål?! Kan också tänka mig att leja ut tvätt, matlagning och renovering. Ni vet, alla de där tråkiga måstena.

Dags för någonting nytt

Nu är det snart dags för mig att påbörja en ny era, en era som vikarie på gymnasieskola. I över ett år! Jobbar ju en månad nu och sedan blir det arbetslöshet över sommaren (buhu?) och sedan arbete fram till nästa sommar. Det kändes så avlägset när jag stegade in till mina chefer och berättade, men nu är dagen nästan här. Känns lite overkligt att ha det klart så hör långt i förväg. Får väl se vad som händer efter det, förhoppningsvis har jag ett fast arbete då.

Idag har vi varit på Fröken Bestämds Mulleavslutning. Kanske inte supersmart att ha det precis vid en badplats, men Fröken var nöjd. Lite korvgrillning, besök av självaste Mulle och diplom och kåsutdelning. Annars har det inte hänt så mycket här hemma. Tror jag dragit på mig en förkylning, men jag har inte tid med det nu så jag vägrar erkänna det. Snuvig och ont i halsen får man väl vara ändå, eller?

Imorgon påbörjas ju det nya arbetet och även ett projekt. Projektet kommer pågå på sätt och vis resten av mitt liv, men först och främst det närmsta året. Jo, det handlar om viktminskning. Jag kommer inte skriva ut det exakta kiloantalet jag har som mål att tappa. Men det kommer placera mig inom normalviktstadiet. Idag väger jag alldeles för många kilon för mycket för att jag ska må bra och känna mig snygg. Jag har några delmål på vägen, och jag både hoppas och tror att jag kommer nå dem. På bara uppladdningen, eller ska jag säga nertrappningen har jag tappat 3 kilo. Så det här blir nog bra till slut. För de som är, och alltid varit smala, låter det så enkelt. För oss andra vet vi att det inte är så enkelt. Det går, men det är inte så enkelt som vissa vill tro. Jag började gå upp i vikt när jag mådde dåligt, men nu när jag mår bättre är det dags att det syns även utanpå. Jillian Michaels säger att man måste inse varför man äter som man gör, varför man behandlar sig på det sätt man gör. Och det har jag nog gjort nu. Jag har också insett att jag förtjänar någonting bättre.

Slutet är nära

Jag slutar ju detta arbete jag har nu imorgon. De flesta barnen och föräldrarna sa jag hejdå till igår, och en del kollegor. Har känts både bra och jobbigt. Jobbigt att se saknaden och ledsamhet i barnens och föräldranas ögon, men samtidigt bra eftersom det på ett vis visar att jag gjort ett bra jobb och varit uppskattad. Har fått en blomma från min första (och än så länge enda inskolning) och det känns också bra. Det är jobbigt att gå med kluvna känslor. Det blir en lugn dag imorgon och det känns skönt att få avsluta i lugn och ro. Sedan åker jag till frisören och får en stund för mig själv. Bild på frisyren utlovas om jag blir nöjd med resultatet.

Igår var vi på Afterwork med folket i byn här intill, Munkan. Så trevligt att äta grillat, snacka om ditt och datt och två glada barn. Amanda fick leka med kompisar och Rasmus charmade två tjejer i 10årsåldern som både passade och aktiverade honom. Särskilt tacksam var vi föräldrar för sovmorgonen idag till 8.30! Så välbehövligt och skönt!

Ont i ryggen

Igår på jobbet började det som vanligt. Vid frukoststädningen kände jag av ryggen och när det var dags att klä på barnen för att gå ut högg det till i ryggen. Det var bara kasta in handduken och fara hem. Väl hemma la jag mig i sängen och tittade på film.

Annars händer det inte mycket. Jag börjar få lite mer koll på mitt nya jobb, tex idag fick jag klart med vilken tid jag börjar den första dagen. En sak man kan tycka självklar att meddela, men får man inte infon får man jaga rätt på den. Jag har kört några utvecklingssamtal på mitt nuvarande arbete och har två till innan jag slutar. Jag både ser fram emot att sluta lika mycket som jag inte alls vill sluta. Det är verkligen bitterljuvt. Just det ja, i helgen flyttar Poff hem till oss. Mer info kommer senare kring detta. Och vi ska återigen vara värdfamilj. Denna gång åt två tjejer från Slovenien.

Nu dags att göra något annat än att skriva här...

Någon gång ska vara den första

Att genomföra utvecklingssamtal, och idag var min. Visserligen har jag varit med på några stycken och varit på några som föräldrer. Men det är inte samma sak. Denna gången var det mina ord och jag som skulle ha samtalet. Och det gick bra, det kändes bra. Jag är både stolt och glad. Nu är det bara fyra kvar innan jag slutar detta jobb och börjar på mitt nya äventyr.

Annars då? Jo tackar som frågar. Varit ute i skogen och bott några dagar med Försvarsmakten. Så himla skönt gäng och trots det ombytliga vädret och lite sömn hade jag skoj, riktigt skoj. Men vädret var något alldeles extra, 5 min strålande solsken, 5 min ösregn, 5 min hagel, 5 min sol och 5 min molnigt och sådär höll det på. Jag är superglad att jag hamnat i ett bra, vettigt, roligt och skönt gäng. Tror aldrig jag skrattat så mycket som jag gjorde när jag och min signalistpartner satt instängd i en bandvagn i 6 timmar. 162a - lite finare, lite bättre och lite ödmjukare!

Fröken Bestämd har börjat på Mulleskola och är helt överlycklig. Och vi andra får också lära oss om Mulle, vare sig vi vill eller inte. Idag var jag och Lilleman ute på gården en sväng och lekte innan läggdags, och det är för de stunderna man lever. Han sprang, skrattade, stannande och kikade vart jag var, sprang lite till samtidigt som han skrattade och bara levde livet. Parvel är på dykkurs just ikväll, Lilleman sover redan och jag inväntar Fröken Bestämd från Mulleskolan. Hon har fått åka med en kompis några gånger nu eftersom vi inte fått ihop logistiken. Det är sådana gånger man är glad över att vi flyttade till Torpshammar. Alla hjälps åt utan problem.