Att genomföra utvecklingssamtal, och idag var min. Visserligen har jag varit med på några stycken och varit på några som föräldrer. Men det är inte samma sak. Denna gången var det mina ord och jag som skulle ha samtalet. Och det gick bra, det kändes bra. Jag är både stolt och glad. Nu är det bara fyra kvar innan jag slutar detta jobb och börjar på mitt nya äventyr.
Annars då? Jo tackar som frågar. Varit ute i skogen och bott några dagar med Försvarsmakten. Så himla skönt gäng och trots det ombytliga vädret och lite sömn hade jag skoj, riktigt skoj. Men vädret var något alldeles extra, 5 min strålande solsken, 5 min ösregn, 5 min hagel, 5 min sol och 5 min molnigt och sådär höll det på. Jag är superglad att jag hamnat i ett bra, vettigt, roligt och skönt gäng. Tror aldrig jag skrattat så mycket som jag gjorde när jag och min signalistpartner satt instängd i en bandvagn i 6 timmar. 162a - lite finare, lite bättre och lite ödmjukare!
Fröken Bestämd har börjat på Mulleskola och är helt överlycklig. Och vi andra får också lära oss om Mulle, vare sig vi vill eller inte. Idag var jag och Lilleman ute på gården en sväng och lekte innan läggdags, och det är för de stunderna man lever. Han sprang, skrattade, stannande och kikade vart jag var, sprang lite till samtidigt som han skrattade och bara levde livet. Parvel är på dykkurs just ikväll, Lilleman sover redan och jag inväntar Fröken Bestämd från Mulleskolan. Hon har fått åka med en kompis några gånger nu eftersom vi inte fått ihop logistiken. Det är sådana gånger man är glad över att vi flyttade till Torpshammar. Alla hjälps åt utan problem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar